Jag har varit ganska bedrövlig de senaste dagarna. Irriterad, klagande och självömkande. Kastat sten åt alla håll och kanter. Det äääääär såå synd om mig. Stackars lilla offret Malin.
Men idag mår jag illa av min lilla attityd.
Nu räcker det.
Och vet ni vem som fick mig att inse min egen småsinthet?
Mamma. Såklart.
Hon vände mitt klagande emot mig själv;
gör jag mot andra som jag vill att de gör mot mig?
Det var inte hennes exakt ord, och jag tänker inte nämna sammanhanget.
Men sanningen den bittra är att jag gör mot någon precis det jag klagar över att en annan gör mot mig.
Nu räcker det med det.
Gör du mot andra vad du vill att de ska göra mot dig?
nu blev jag så där ypperligt glad när jag fick syn på ett sånt där litet klokt inlägg igen malin! jag tycker nog inte att du är så klagig, och vet du vad, ibland får man det! keep up the hard work!
SvaraRadera