The truth or something beautiful?

Jag har varit ganska bedrövlig de senaste dagarna. Irriterad, klagande och självömkande. Kastat sten åt alla håll och kanter. Det äääääär såå synd om mig. Stackars lilla offret Malin.

Men idag mår jag illa av min lilla attityd.

Nu räcker det.

Och vet ni vem som fick mig att inse min egen småsinthet?

Mamma. Såklart.

Hon vände mitt klagande emot mig själv;

gör jag mot andra som jag vill att de gör mot mig?

Det var inte hennes exakt ord, och jag tänker inte nämna sammanhanget.

Men sanningen den bittra är att jag gör mot någon precis det jag klagar över att en annan gör mot mig.

Nu räcker det med det.

Gör du mot andra vad du vill att de ska göra mot dig?

Dagens ord

"Avundsjuka kanske? Jag tror faktiskt att jag är avundfrisk. Jag vill också tro men är bara glad att du gör det!"

-

Skrev någon i en kommentar på en blogg jag läste precis. Istället för "avundsjuk" liksom. Man kan ju känna så ibland, att man är avundsjuk på något nån annan gör eller har, fast man samtidigt är jätteglad att den personen gör eller har just det på samma gång. Så om du är lite avis men jätteglad för den däringa människans skull, då kan du kalla dig avundsfrisk.

Så himla bra!

puh

Nu har jag läst 11 sidor globalization of world politics.

Det är inte nåt man gör på två röda inte.

Så med gott samvete sätter jag mig och rotar i underbaraclaras arkiv och stickar vidare på min fina tröja

Yes man

rutigt ska're va

titta vad jag knåpade ihop igår, liten trevlig rosett.

ska nog få pryda frisyren i helgen, för då ska jag på kalas.

rutigt ska're va

Ren och skär lögn

Alltså. Musik är ju verkligen intressant.

Tänk hur mycket tankar, känslor och ideer som människor förmedlar till sin omvärld genom att sätta ord till toner. Ganska rent ut sagt förjordat fantastiskt.

Men. Nu ska jag minsann gnälla. För det går många deppiga kärlekslåtar, där "nothing is ever built to last" och "this was never meant to be" eller varför inte "we never really had a chance" förpestar sinnet på sina lyssnare.

Vem är de till för? vad gör de för nytta? gör de dig glad?

Dessa sånger om fullkomligt uppgivet hopp a la livet-vill-bara-jävlas-med-mig-och-det-är-ju-lika-bra-att-ge-upp gör mig så ARG! Jag vill inte höra mer!

Det finns en plan. Saker och ting är visst gjorda för att hålla för evigt. Inte allt kanske. Men mycket mer än vi vågar tro. Låt ingen nedra depplåt tuta i dig att det är dags att ge upp och att ingenting varar. För det är ren, skär lögn.

Grön jul och köttbullar

bilder: flickr.com

Sedan jag kom hem i maj, efter att ha levt i USA i nästan ett år så har jag fullkomligt tappat intresset för andra länder. Vill absolut inte resa någonstans. Pyramider? äsch. värme, palmer, vita stränder, främmande språk, alperna, eiffeltornet, blä blä blä.

-
Allt jag vill ha är mitt kära fosterland.

Granskog

pannkakor

kobajs lingon blåbär

träskor dalahästar

röda hus med vita knutar

bilsemester till älgens hus

grön jul och köttbullar.

tipset

Fint va? allt är från Fröken Ö. Titta in hos henne vettja!

Om du är det minsta som jag så kommer du stormtrivas där,

för hon skriver som hon känner och bloggen är som poesi i bilder.

--

Nu ska jag dejta den där Strindberg en stund igen.

Randigt

Jag stickar en tröja.

Randig i två gröna färger ska den bli.

Det är ju så mycket roligare att ha kläder som man har gjort själv!

Höstpjucks

Imorse blev jag så nedra GLAD! Och varför?

Jo, därför att jag idag, precis som igår, fick vakna upp till en av årets vackraste dagar.

Ljust, soligt, gula löv, röda äpplen i träden, inget regn.

Idag var det dessutom kallt, så vantar, basker och höstpjucks fick lov att åka på.

Så otroligt mysigt och fint.

Annars är jag lite förkyld. Kanske är det den där knorrsjukan?

en nyckel och ett torn

Idag ryckte det i min pysselnerv. Pulserade i min kreativa ådra, och jag tänkte:

vad kan man göra åt det här?

Jo, man tar några fina band

några små prylar, kanske en gammal nyckel och ett eiffeltorn

och sen bara man liksom knåpar ihop dem till två fina halsband!

Voila!

sant och falskt

När jag kommer hem från skolan känner jag nästan alltid precis såhär:

Hungrig vill äta nåt gott

vill kolla UnderbaraClaras blogg

vill pyssla med nåt pyssligt

-

det var en liten sanning om mig. så här kommer en liten lögn också

-

efter pysslet drar jag vanligtvis på mig sommarskruden

och blir avmålad av min privta konstnär som man ser här ovan

Sommriga bravader

Här kommer lite mer bilder från när jag drog till Lund i sommras. Jag och Maria hade besök av våra kära vänner från USA. Det var spännande!

Vi besökte till exempel Malmö. Finfin shopping

Missade tågen hela tiden och hängde på perrongen en hel del

Cyklade omkring överallt, såklart.
Vilket de aldrig hade gjort förut. Så det var ett litet äventyr i sig. Hihi

(eller de har väl cyklat men inte mer än i en cirkel på gårdsplanen)



Åt på gräsmattan. Här: svenska pannkakor och jordgubbar med grädde

Hängde i Marias mafiosa hus och kände oss snygga i ren allmänhet

och åt såklart en massa god god mat som man ska göra i kära vänners sällskap

Kan inte bli så mycket härligare än så

bubbligt

såhär ter sig livet ibland; man svävar fram bland bubblor på stadens gator

Asgott

Igår bakade jag världens godaste bullar. Och jag tycker att det här med kanel och socker har man ju fått så mycket av i alla bullar man ätit i sitt liv hittills, så jag kör med hasselnötsmassa i mina! Det är lite som nutella, fast inte så sliskigt, sött och inte så smetigt. Mer som om man hade blandat nutella med grovkornig mandelmassa.

Ah, skit samma , det är asgott.

Ikväll ska jag äta pizza med familjen.

mitt i veckan

Fin grej att ha i håret, hade den igår.

Idag är det mitt i veckan och jag ska laga mat åt la familia,

dejta Strindberg och plugga engelska.

Imorrn blir det bullbak, promenad med Karin och kokos i rödcurrysås med de tre blondinerna och Julia. Underbart liv.

Och sen är det nästan helg, jippi!

Dejta hösten

Förra våren var jag i Paris med Sara

Och ja, det är verkligen härligt att möta våren just där
Men nu är det ju dags att dejta hösten ett tag förstås