Inte ge upp i forsta taget var det va!

Hej alla glada! Nu var det ett tag sen sist, men har kommer senaste nytt fran er correspondent I Huntsville, Amerikanska staterna.

Forst vill jag saga grattis till Emma Pettersson som fyller hela 18 ar idag. Puss och kram stumpan.

Jaa..forra helgen upplevdes nagonting fantastiskt. Jag besokte IKEA, the one and only furnishing store, I Cincinatti. Aldrig har jag val njutit sa av skandinavisk design tidigare. I BILLY bokhyllorna stod det svenska bocker, I restauranten serverades fina svenska kottbullar och utanfor kunde ballerinakex och diverse knackebrod inforskaffas. Sicken magnifico dag!

Det var jag, Tracy och Leah som drog dit, ungefar 2 timmars bilfard. Efter dryga tva timmar darinne (sa lite tid ahr jag aldrig spenderat pa IKEA) drog vi vidare till en restaurant och kakade god mat. Jag bestallde ceasarsallad, de tar min favvo.

For ovrigt har jag med pannkaksfrukost I magen gatt till skolan denna vecka. Men denna vecka har varit lite annorlunda.
I tisdags, tror jag, borjade en sugande kansla vaxa I min mage. Och konstigt nog var det inte hunger. Den fruktade hemlangtan drabbade mig.
I Drygt en manad har jag nu tagit mig igenom massa saker jag inte gjort forut, men till slut blev det overvaldigande att alltid vara den som inte fattar, som ar undantaget och som egentligen inte riktigt har nagon.
Sa, igar under volleybolltraningen brast det och tararna ran. Jag ringed till Tracy och hon kom och hamtade mig.

Vi hade s.k homecoming igar kvall. Detta innebar: Football-laget har sin sista (tror jag) hemma-match, och meningen ar att alla som har gatt pa skolan tidigare, men som nu studerar vidare, kommer hem for att kolla pa matchen. Sen ar det “homecoming-dance”, disco typ.

Tidigare I veckan bestmade jag och en kille som heter Jordan, supertrevlig snubbe, att vi skulle ga tillsammans. Sa det var ju meningen.
Men sen nar hela hemlangtan slog till sa ville jag verkligen inte ga. Hur som helst, jag brot ihop och kom upp igen, och sa gick jag pa bade matchen och dansen,. Och vet ni vad? Det var bade roligt och gick jattebra.

Idag har jag pratat med mor och far, bror ar pa kortis och har kul, sa det far bli en annan dag. Min kara mamma hade varit orolig hela veckan, jag tror att hennes instinkter sa at henne att en av ungarna inte madde bra.
For ovrigt ar hon inte alltid sa logisk i sitt tankande och hade fatt for sig att jag var kidnappad och satt insparrad I en kallare. Fel. Jag ville bara inte ga pa disco. Lite skillnad.

Nu ska jag nog stada lite, eller nat. Hoppas alla hard et bra, fortsatt kommentera, de tar som godis en lordagskvall att ha kommentarer fran er dar hemma!

Sara! Hur gar det med handbollen? Jag antar att du har supermycket att gora.
Richard och Albin! Tack for kortet J Och Karin, tack for ditt kort, I efterskottJ

Puss och kram, stryp en gam.